Hitta hjälp medstatusbesiktning

När är en statusbesiktning rätt val?

En statusbesiktning (ibland kallad teknisk statusbesiktning eller skickbesiktning) är relevant när du behöver en tydlig nulägesbild av byggnaden – utan att det nödvändigtvis handlar om ett köp.

Vanliga situationer:

• Du äger hus och vill planera åtgärder och kostnader de kommande åren.
• BRF eller fastighetsägare behöver underlag till en Underhållsplan.
• Du ska renovera och vill minska risken för överraskningar i konstruktion, installationer och fukt.
• Det finns symptom som lukt, missfärgningar eller återkommande problem – då kan statusbesiktningen kombineras med t.ex. Fuktmätning eller Mögelbesiktning.
• Du vill kontrollera inneklimat/ventilation, eventuellt tillsammans med Ventilationsbesiktning eller OVK-Besiktning.

Om du står inför bostadsköp och behöver en mer köp- och riskinriktad genomgång är en Överlåtelsebesiktning ofta mer träffsäker. För en mer avgränsad genomgång av en bostadsrätt kan även Lägenhetsbesiktning vara rätt.

Det här ingår vanligtvis i en statusbesiktning

Exakt omfattning varierar, men en professionell statusbesiktning brukar ge dig både observationer och en prioriterad åtgärdsbild.

Typiska moment

• Genomgång på plats av åtkomliga delar: grund/sockel, fasad, tak, vind, källare/krypgrund, våtutrymmen och synliga installationer.
• Riskbedömning: var skador ofta uppstår och var det finns tecken på brister.
• Dokumentation i protokoll med bilder (om ingår) och tydliga noteringar.
• Åtgärdsrekommendationer: vad som bör göras nu, inom 1–3 år och på längre sikt.

Vanliga tillägg (när det behövs)

• Fördjupning av våtrum via Våtrumsbesiktning.
• Fuktindikering och mätning via Fuktmätning.
• Kontroll vid misstänkt skada eller efter händelse via Skadebesiktning.

Bra att veta: En statusbesiktning är normalt okulär (visuell) och icke-destruktiv, vilket betyder att man inte river eller öppnar konstruktioner om det inte är överenskommet. Be alltid om tydlighet kring vad som ingår och vilka utrymmen som inte kan kontrolleras.

Pris för statusbesiktning – vad påverkar kostnaden?

Kostnaden för en statusbesiktning beror främst på hur omfattande uppdraget är och vilken typ av fastighet som ska gås igenom. Ofta kan du välja mellan ett mer översiktligt upplägg och en mer detaljerad genomgång med fler mätningar och ett mer omfattande protokoll.

Vanliga prisfaktorer

• Fastighetstyp och storlek (villa, flerbostadshus, lokaler) samt antal byggnader.
• Ålder, konstruktion och komplexitet (t.ex. krypgrund, platt tak, äldre våtrum).
• Tillgänglighet: vind, krypgrund, takluckor, besvärlig terräng.
• Tilläggstjänster som fuktmätning, ventilationskontroll eller extra dokumentation.
• Reseavstånd och tidsåtgång.

För att få en rättvis prisbild är det smart att be om offerter där omfattningen är tydligt specificerad. Via LeadHive kan du kostnadsfritt jämföra offerter och se vad som faktiskt ingår – så att du inte jämför äpplen och päron.

Så väljer du rätt företag eller besiktningsman

En statusbesiktning blir som mest värdefull när den utförs av en erfaren Besiktningsman som kan förklara risker och konsekvenser på ett begripligt sätt.

Checka detta innan du bokar

• Tydlig omfattning: Vilka byggnadsdelar och installationer ingår, och vad ingår inte?
• Rapportens nivå: Får du konkreta åtgärdsförslag och prioritering, eller bara noteringar?
• Mätningar och verktyg: Ingår fuktindikering, termografi eller annat vid behov?
• Oberoende och ansvar: Fråga om försäkring, ansvarsvillkor och erfarenhet av liknande fastigheter.
• Uppföljning: Kan besiktningsmannen gå igenom protokollet med dig och svara på frågor?

Ett praktiskt tips är att beskriva ditt mål när du ber om offert: vill du planera underhåll, bedöma risker inför renovering, eller följa upp återkommande problem? Då kan besiktningsföretaget föreslå rätt nivå – och vid behov rekommendera kompletterande kontroller som Elbesiktning eller ventilation.

Så går en statusbesiktning till – steg för steg

1. Förberedelse: Du beskriver fastigheten, tidigare åtgärder och eventuella problem (t.ex. lukt, sprickor, fukt). Samla gärna ritningar och tidigare protokoll.
2. Besök på plats: Okulär kontroll av åtkomliga utrymmen, med fokus på riskkonstruktioner och typiska skadeområden.
3. Sammanställning: Du får ett protokoll med iakttagelser, risker och rekommendationer.
4. Genomgång: Många erbjuder en kort återkoppling där du kan ställa frågor och få hjälp att prioritera.

Vill du använda resultatet som beslutsunderlag för långsiktigt underhåll kan nästa steg vara att koppla besiktningen till en Underhållsplan.