Energiberäkning – pris, underlag och vad offerten bör innehålla

Den mest användbara prisfrågan är inte bara vad rapporten kostar, utan vilket arbete konsulten ska utföra. En beställning med färdiga ritningar och valda installationer är ett annat uppdrag än att samtidigt utreda konstruktioner och jämföra värmesystem.

Be konsulten prissätta följande delar tydligt:

• Underlagsarbete: Ska konsulten hämta mått ur ritningar eller får du en lista med uppgifter att fylla i?
• Konstruktioner: Finns färdiga uppgifter för väggar, tak, grund, fönster och dörrar, eller behöver dessa tas fram?
• Alternativ: Gäller priset en lösning eller jämförelser mellan exempelvis två värmesystem?
• Revideringar: Ingår en uppdatering efter ändrade ritningar eller installationer?
• Kompletteringar: Ingår svar på frågor från kommunen eller andra projektörer?
• Uppföljning: Avser offerten en projekteringsberäkning eller också senare verifiering?

Illustrativt räkneexempel, inte en prisuppgift från en leverantör: anta att en offert är 2 000 kronor inklusive moms och att två ändringar kostar 750 kronor vardera. Totalt blir det 3 500 kronor. En offert på 3 000 kronor med samma två ändringar inkluderade blir då billigare, trots högre grundpris.

Begär därför antingen fast pris med tydliga avgränsningar eller en uppskattad arbetsinsats och ett kostnadstak. Vid löpande debitering bör konsulten ange timpris och inhämta ditt godkännande innan tilläggsarbete påbörjas. För företag behöver det också framgå konsekvent om beloppen anges inklusive eller exklusive moms.

Använd följande som en praktisk startlista och låt konsulten bekräfta exakt vad som behövs. Alla punkter behöver inte vara färdigprojekterade för en tidig alternativstudie, men osäkra uppgifter bör markeras så att de inte förväxlas med beslutade lösningar.

1. Projektuppgifter: Adress, byggnadstyp, användning och om åtgärden gäller nybyggnad eller ändring.
2. Ritningar: Planer, fasader och sektioner med mått och tydligt versionsdatum.
3. Klimatskal: Uppbyggnad och isolering för grund, väggar och tak samt produktuppgifter för fönster och dörrar.
4. Installationer: Planerad uppvärmning, varmvatten, ventilation och eventuell komfortkyla.
5. Tekniska data: Tillgängliga uppgifter om exempelvis värmeåtervinning, lufttäthet och installationernas prestanda.
6. Projektets krav: Kommunens begäran om handlingar, relevant kontrollplan och andra uttryckliga beställarkrav.

Saknar du en uppgift, skriv det direkt. Be konsulten ange vilket antagande som föreslås, varför det används och om det behöver kontrolleras senare. Då får du en lista över öppna frågor i stället för en rapport där preliminära värden ser slutgiltiga ut.

En energikonsult kan få i uppdrag att samordna dessa frågor med övriga projektörer, men ange det särskilt i förfrågan. Skicka helst ett samlat underlag med en versionslista. Om fönster, isolering eller värmesystem ändras efter beställningen ska konsulten få veta det innan rapporten används som beslutsunderlag.

Skilj mellan byggnadens tekniska energikrav och frågan om vilken handling som ska lämnas in vid ett visst tillfälle. Enligt Boverkets vägledning om energihushållning ska kraven på energihushållning och värmeisolering uppfyllas vid nybyggnad. Vid ändring får avsteg göras med hänsyn till bland annat ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och varsamhetskraven.

För tillbyggnad ger Boverket en mer specifik vägledning: krav på primärenergital avser den tillbyggda delen, och energiberäkning är ett sätt att verifiera kravet. Detta bestäms i kontrollplanen. Boverket anger också att möjliga avsteg från nybyggnadskraven bör stämmas av med byggnadsnämnden i förväg. Se Boverkets vägledning om energikrav vid ändring.

Beställ därför inte automatiskt samma beräkningspaket för en tillbyggnad som för ett helt nytt hus. För fritidshus och mindre komplementbyggnader bör du också få projektets krav klarlagda innan beställning, snarare än att utgå från leverantörens standardpaket.

Om du söker energiberäkning för bygglov, skriv om rapporten efterfrågas till ansökan, inför tekniskt samråd eller som underlag inför startbesked. Be kommunen precisera handling och tidpunkt och låt konsulten bekräfta omfattningen.

Be dessutom att rapporten anger tillämpad regelversion och relevanta datum för projektet. Ett tjänstenamn eller en allmän hänvisning till BBR är inte i sig en beskrivning av vilka krav och leveranser konsulten har räknat med.

En användbar leverans behöver visa både resultatet och vad resultatet bygger på. Skriv därför in i beställningen att rapporten ska identifiera byggnaden, redovisa använda ritningsversioner och beskriva konstruktioner, installationer och antaganden. Be även om en tydlig jämförelse mellan beräknade resultat och de krav konsulten bedömer som tillämpliga.

Begär att rapporten förklarar resultatmåtten, däribland primärenergital, med enheter och använda areor. Be konsulten skilja mellan redovisad energiprestanda, beräknad energianvändning och en eventuell driftkostnadskalkyl. Om syftet är att jämföra kostnaden för olika värmesystem behöver du också beställa tydliga antaganden om energipriser och användning.

Normalt brukande är en central förutsättning. Boverket beskriver att BEN, BFS 2016:12, innehåller regler för hur detta ska hanteras vid beräkning och mätning. Vid beräkning används fastställda värden för bland annat tappvarmvatten och innetemperatur. Resultatet ska därför inte utan vidare läsas som en prognos för just ditt hushålls energiräkning.

Be offerten precisera om U-värden, genomsnittlig värmegenomgång och installerad eleffekt ska redovisas när det är relevant för uppdraget. Om den beräknade lösningen inte når kravnivån behöver du veta om åtgärdsförslag och omräkning ingår eller kostar extra.

Du kan också fråga vilket beräkningsprogram som används. Energy First nämner exempelvis TMF Energi, VIP-Energy och IDA ICE i sin tjänstebeskrivning. Programnamnet ersätter dock inte en tydlig leveransbeskrivning eller begripliga förklaringar till rapportens slutsatser.

Beställ leveransen efter vad du behöver göra med den. En beräkning för att pröva en planerad lösning ska inte automatiskt betraktas som ett avtal om senare verifiering eller energideklaration. Be konsulten ange dessa delar som separata poster om du behöver hjälp genom flera skeden.

Enligt Boverkets vägledning om beräkning av energiprestanda är mätning huvudregel vid upprättande av energideklarationer och rekommenderas vid verifiering av energikraven. Beräkning kan användas vid verifiering, men för energideklarationer kan den användas endast när mätdata saknas. Normalt brukande ska beaktas i båda fallen.

Mätbaserad uppföljning innebär dessutom mer än att skicka in en energifaktura. Boverket beskriver två huvudsakliga steg: att bearbeta mätuppgifterna och att normalisera energianvändningen. Då korrigeras den till normalt brukande och ett normalår. Se Boverkets beskrivning av energiprestanda baserad på mätning.

Fråga därför vem som ansvarar för att samla in framtida mätuppgifter och om bearbetning, normalisering och rapportering ingår i något avtal. För ett projekt där flera konsulter medverkar bör ansvarsfördelningen skrivas ned. Då minskar risken att du har köpt en tidig beräkning men saknar beställd hjälp för det senare underlag som projektet behöver.

Lägg offerterna bredvid varandra och kontrollera att de avser samma byggnad, ritningsversion och användningsområde. En billig rapport för en enda lösning kan inte jämföras direkt med ett uppdrag som innehåller samordning, alternativstudier och flera omräkningar.

Be varje konsult bekräfta följande skriftligt:

• Pris: Totalbelopp, moms och hur eventuella tillägg debiteras.
• Leverans: Vilken rapport och vilka beräkningsresultat du får.
• Förutsättningar: Vilka uppgifter du ska lämna och vilka antaganden konsulten gör.
• Ändringar: Antal inkluderade revideringar och vad som räknas som ett nytt uppdrag.
• Tidplan: Leveransdatum och om tiden börjar räknas först när underlaget är komplett.
• Kontakt: Vem som besvarar frågor och om dialog med kommunen eller projektörer ingår.

Be gärna om ett avidentifierat rapportexempel och en beskrivning av erfarenhet från motsvarande byggnadstyp. För lokaler, flerbostadshus eller projekt med särskilda miljöcertifieringsmål ska de specifika beställarkraven stå med i förfrågan, inte lämnas som något konsulten förväntas gissa.

När rapporten kommer, kontrollera adress, ritningsdatum, installationer och markerade antaganden innan du använder den. Be om förklaring till eventuella avvikelser och spara rapporten tillsammans med underlaget. Välj den offert där omfattning och ansvar är tydliga, inte enbart den med lägst annonserat frånpris.

• Boverket: Energihushållning — Kraven på energihushållning och värmeisolering ska uppfyllas vid nybyggnad. Vid ändring kan avsteg göras med hänsyn till bland annat ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar.
• Boverket: Energihushållningskrav vid ändring — Krav på primärenergital för en tillbyggnad avser den tillbyggda delen. Energiberäkning är ett sätt att verifiera kravet, vilket bestäms i kontrollplanen.
• Boverket: Beräkning av byggnadens energiprestanda — Mätning är huvudregel för energideklarationer och rekommenderas vid verifiering av energikrav. Beräkning för energideklarationer kan användas när mätdata saknas. BEN, BFS 2016:12, reglerar hanteringen av normalt brukande.
• Boverket: Energiprestanda baserat på mätning — Mätbaserad bestämning av energianvändningen omfattar bearbetning av mätuppgifter och normalisering till normalt brukande och ett normalår.