Hitta hjälp med due diligence

När är due diligence relevant?

En due diligence är särskilt relevant när konsekvenserna av ett felaktigt beslut blir stora – ekonomiskt, juridiskt eller operativt. Vanliga situationer:

• Köp eller försäljning av bolag (M&A), ofta i samband med Företagsöverlåtelse
• Nyemission, investering eller delägarskap
• Större avtal med lång bindningstid eller strategiska partnerskap
• Omstrukturering, t.ex. ägar- eller styrelseförändringar inom Bolagsrätt

Resultatet – mer än en rapport

En bra granskning ger inte bara en sammanställning av fynd, utan även:

• Riskbedömning (vad kan gå fel och vad kostar det?)
• Åtgärdsförslag (hur kan risker hanteras före/efter tillträde?)
• Underlag för prisjustering och garantier i köpeavtal
• Tydlighet i ansvar mellan parterna (t.ex. via Avtalsrätt)

Vad ingår i en due diligence?

Omfattningen anpassas efter affären, men brukar delas upp i flera delgranskningar. Ofta görs en kombination av ekonomisk och juridisk due diligence, ibland även skatt.

Ekonomisk due diligence (Financial DD)

Fokus ligger på att förstå bolagets intjäningsförmåga och kvaliteten i siffrorna. Exempel på moment:

• Granskning av bokföring och redovisningsprinciper (kopplat till Bokföring)
• Analys av resultat, balansräkning, rörelsekapital och trender
• Kontroll av periodiseringar, kundfordringar, lager och skulder
• Genomgång av bokslut, noter och avstämningar (se Bokslut)
• Bedömning av likviditet och behov av kapital, ofta med inslag av Kassaflödesanalys

Juridisk due diligence (Legal DD)

Här granskas avtal, rättigheter och regelefterlevnad för att undvika obehagliga överraskningar efter tillträde:

• Bolagsformalia, fullmakter, aktiebok och beslut (inom Bolagsrätt)
• Viktiga kund- och leverantörsavtal, uppsägningstider, change-of-control-klausuler
• Tvister, krav och risk för process (koppling till Tvistelösning)
• IP/immateriella rättigheter, licenser och compliance

Skatt och moms (Tax DD)

Skatterisker kan vara avgörande för pris och villkor:

• Historik kring skattedeklarationer och arbetsgivaravgifter (se Deklaration)
• Momsupplägg och risker i rapportering (se Momsredovisning)
• Identifiering av riskområden och rekommendationer (se Skatterådgivning)

Leverabler du kan förvänta dig

• En tydlig rapport med prioriterade risker (”red flags”)
• Sammanfattning för beslut och förhandling
• Förslag på avtalsklausuler, garantier och åtgärdsplan

Vad kostar due diligence?

Kostnaden beror främst på omfattning, tidsplan och tillgång till underlag. I mindre affärer kan man välja en mer avgränsad granskning (t.ex. red flags), medan större förvärv kräver bredare genomlysning med flera specialister.

Vanliga prisfaktorer

• Bolagets storlek: omsättning, antal dotterbolag, transaktioner
• Bransch och komplexitet: reglering, avtalstung verksamhet, internationella delar
• Datakvalitet: ordning i materialet, fullständiga avtal, uppdaterade bokslut
• Tidsram: ”rush” innebär ofta högre kostnad
• Behov av specialistkompetens: t.ex. skatt, bolagsrätt, avtal

Så håller du nere kostnaden

• Förbered en dataroom med avtal, bokslut, rapporter och relevanta policys
• Be om en tydlig scope med avgränsningar
• Prioritera: red flags först, fördjupning där det behövs

Med LeadHive kan du kostnadsfritt jämföra offerter och få förslag på upplägg som matchar din affär och budget.

Hur väljer man rätt rådgivare för due diligence?

Rätt val handlar om att matcha kompetens med affärens risker. Ofta kombineras ekonomisk och juridisk kompetens – ibland i ett team.

Kontrollera detta innan du bestämmer dig

• Relevant erfarenhet: liknande transaktioner, bransch och storlek
• Tydlig metod: hur de prioriterar risker och dokumenterar slutsatser
• Resurser och tempo: klarar de din tidsplan utan att tumma på kvalitet
• Rapportens användbarhet: går den att använda i förhandling och avtal?
• Oberoende: inga intressekonflikter

Vem gör vad?

• En Revisor eller Redovisningskonsult driver ofta den ekonomiska delen.
• En Jurist hanterar bolagsformalia, avtal och riskklausuler, ofta nära Affärsjuridik.

Genom LeadHive kan du beskriva affären och få flera förslag – och det är kostnadsfritt att jämföra offerter innan du väljer.

Så går processen till – steg för steg

1. Uppstart och scope: mål, tidsplan, vilka områden som ingår och önskad rapport
2. Informationsinsamling: dataroom, intervjuer, Q&A med säljare/ledning
3. Analys och avstämningar: identifiera avvikelser, red flags och följdfrågor
4. Rapport och rekommendationer: risknivåer, åtgärdsplan och förhandlingspunkter
5. Stöd i avslut: input till SPA/aktieöverlåtelseavtal och villkor, ofta via Avtalsrätt

Vanliga fallgropar att undvika

• För bred scope utan prioritering (ger högre kostnad men sämre beslutsvärde)
• Otydligt vad som är ”must have” vs ”nice to have”
• Bristfällig datakvalitet som leder till antaganden istället för slutsatser

Vill du snabbt komma vidare? Skicka en förfrågan via LeadHive och jämför offerter kostnadsfritt.